söndag 20 januari 2013



Mitt autentiska jag - finns det?


Jag skrev för inte så länge sedan att vi alla är resultatet av allt vi varit med om. Det står jag fortfarande för.

Men ju mer jag tänker på frågan om vem man egentligen är, ju mer obegripligt blir frågan. För hur - ja hur? - vet man vad som är min egen vilja och inte ett resultat av vad man varit med om eller blivit indoktrinerade till att vilja?

Finns det överhuvudtaget ett "jag" dvs viljor osv som inte på något ända vis är ett resultat av vad man fått till sig under sitt liv?

Jag vet att vissa människor reagerar med protest mot sin barndom och ska bevisa att de minsann gör som de själva vill, genom att göra tvärtom. Jag ser det ju bara som ett resultat av protesten. Jag ser det inte som ett "jag".

Det finns många som går i samtal för att "hitta sig själva". Men är det inte då det som den samtalspartnern förmedlar genom frågor osv som formar detta "nya" jag?
Man kan lära sig att plocka bort tankesätt som man vant sig vid sedan barnsben, men är man "fri" då man inte längre tänker så, eller är man fast i ett annat tänk som inte heller är ens eget?

Vi får till oss saker och väljer ut saker som vi tar till oss osv. Men varför? Vad är det som gör att vi väljer som vi väljer? Är det inte det som vi hittills varit med om som bestämmer hur vi ska välja?

Astrologin säger att vi är olika personligheter. Vi är födda in i ett visst stjärntecken!
Numerologin bestämmer också genom vårat födelsedatum vilka vi kommer att bli.
De föräldrar och andra människor som vi föds till bestämmer också hur vi ska formas.

Men VAD är då vårt autenstiska JAG?
Ju mer jag funderar på detta ju mer känner jag att det kanske inte finns något annat än ett samlat koncept av allt man varit med om och möjligen hur man valt att hantera det man varit med om. Men hur man hanterar det kommer ju förmodligen också som en input utifrån på något sätt.

Så vad kan egentligen kallas vårt autentiska JAG?
Har DU ett svar?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar