EFTER att något hemskt har hänt så är ju faktiskt händelsen redan passerad. Men i våra hjärnor lever de ofta kvar. Allt handlar om HUR vi hanterar det vi är med om. Vill vi fortsätta leva med det, eller bestämmer vi oss för att det inte ska få påverka resten av våra liv?

Det finns människor som upplever de mest fasansfulla saker, (krig, förnedring, misshandel, svält, psykisk tortyr, dödlig sjukdom osv)  men som ändå brinner av livsgnista och glädje.
Så finns det de människorna som har varit med om "vanliga" problem (föräldrars eller egen skilsmässa, dålig ekonomi, arbetslöshet osv) men som förstorat upp det till något oigenkännligt.

 Många klagar på sin barndom fast att de haft föräldrar som varken slagits, missbrukat eller på annat sätt misskött sig och sin familj. Där föräldrarna har varit hyggliga skötsamma människor. Medans andra som verkligen har haft en svår barndom ändå älskar sina föräldrar. Hur kan det bli så? 

Jag hade en väninna som under 15 års tid hela tiden sa att hon ville må bättre, hon ville vara gladare osv osv. Läkare gav henne mediciner, lyckopiller osv - ingen verkan. Hon gick till alternativ-medicinare - ingen verkan. Hon fick hundratals timmar av samtal om alla sina gamla och pågående problem och massvis med "verktyg" för att kunna må bättre. Men hon var lika negativ vad som än hände.

Jag konstaterade så småningom att hon verkligen inte VILLE må bättre. Hon ville vara OFFER för hela världens eländen. För så länge man är offer så kan ju ingen ställa krav, ingen kan bråka och vara elak mot någon som redan är liten och värnlös. Dessa offer gör andra människor till omedvetna offer.
Och det finns massor av självskapta offer i vår värld, som på så sätt stjäl andras tid och energi.

Om det inte handlar om en kemisk obalans, medfödda anlag eller stort trauma så skulle jag säga att det är bortskämdhet och egoism som skapar offer. DET är något vi kan förhindra genom att helt enkelt inte spela med, utan istället visa på hur mycket det finns att vara tacksamma för. På så sätt kan vi ta hand om de som verkligen ÄR offer och som behöver hjälp av olika slag.

Jag säger ofta att jag har det så bra! Önskar fler kunde komma till insikt om det. Så kan vi tillsammans hjälpa dem som verkligen behöver hjälp!

Tillsammans kan vi skapa en bättre värld att leva i!