Tack pappa!

Farsdag 2012.
Snart 23 år sedan du lämnade jordelivet och jag var 25. Alldeles för ung för att mista en förälder.
Men jag bär med mig så mycket värdefullt från de åren, så mycket som jag haft glädje av. Nästan varje dag har jag nytta av vad du gav och lärde mig.

Våra bästa minnen tillsammans var sjön förstås. Jag var tre veckor gammal när jag fick åka båt med dig och mamma första gången. Då hade vi en liten öppen båt på Västkusten. Bara för att ta sig ut en liten bit till någon mysig vik att bada och äta ägg på Hönökaka vid.

När vi flyttade till Ostkusten så blev det en stor båt med ruff, en Ockelbo 19.
Efter ett par år så skaffades pärlan, tråbåten på bilden som jag kör.
Pappa drillade mig tidigt!

Jag  gick i den gamla skolan för att lära mig sjön, där man "läser av" vattnet och allt runt om. Det fanns inga ekolod då, inga navigatorer. Båda instrumenten tillverkades inne i hjärnan genom att lära sig att läsa vattnet genom att se hur det rörde sig på ytan, se nyanserna. Gamla skolan lärde mig läsa naturen, himlens skiftningar och färger, känna med fingret var vinden kom ifrån, knacka på baromtern osv.

Det fina med detta är att jag aldrig känner mig ställd ute på sjön. Har jag ett sjökort så är jag glad. Men det där nya.... njae kan man verkligen lita på det? Uppenbart inte då navigatorer får visa några meter fel och några meter fel på sjön kan leda till att man går på grund. Med ett sjökort och den gamla skolans lärdomar så går man inte på grund.
Nåja, det finns visst en mänsklig faktor också, men det blir en annan berättelse.

Hur som helst, min far gav mig sjölivet, att lita på vad jag känner. Han gav mig också många kloka "regler" att gå efter som ex att göra saker systematiskt... jo det finns en poäng i det. Han sa också på gamla dar att de två saker han ångrade i sitt liv var två beslut som han tog av förnuftet. Han borde ha lyssnat på sitt hjärta. Och det var en stor sak för att komma från en systematisk matematisk, arkitekt och senare ekonomisk förhandlare som stundtals verkade hård som sten.
Men jag ska aldrig glömma det - att ta de viktigaste besluten med hjälp av hjärtat, inte förnuftet!

Ditt minne lever! Och jag ska se till att det fortsätter göra det!