Med detta vill jag säga att ord inte får en betydelse förrän de kombineras med en handling.
Att kalla sig ex "god" ger bara en indikation om själva intentionen. Det kan vara nog så gott att ha en sådan intention.

Men jag skulle vilja påstå att man inte är "god" förrän man visar det genom att utföra goda handlingar.
Man är inte djurvän förrän man med handling visar att man är det. Man är inte ödmjuk förrän man kunnat visa det i handling osv. 

Det är lika dant med ordet "vän". Det visar sig i handling. I nöden prövas vännen och visst är det så! En människa kan kalla sig vän, men när det kommer till kritan så visar det sig att personen egentligen bara var en observatör, möjligen en ytlig bekant.

Varför är det så viktigt att etikettera allt och alla?
Ger det en trygghet om intentionerna? Förmodligen.
Kanske också ger en trygghet att man ÄR något? Man är ett visst ord... god, läkare, syster osv. Man är något eller någon. Man är!

Sedan kan man säkert säga att man inte alltid är det man gör heller. Vissa människor gör saker som egentligen strider mot vad de innerst inne känner att de är. Men av olika anledningar gör de som de gör iaf, förmodligen därför att de på något sätt tjänar något på att göra det.

Så kan man självklart också gå in i en diskussion om vad som är gott, vem som bestämmer det osv. Men det tar vi kanske en annan gång.

Vad jag vill med denna text är - säg inte bara att du är god, ödmjuk, vän ed utan visa det i handling!

För tillsammans kan vi - jo det kan vi - göra världen till en bättre plats att leva i!