söndag 16 september 2012


Har du vänner eller är de bekanta?



När min mor dog så blev jag besviken på en kvinna som jag trodde var min vän. Jag sa till henne att jag hade behövt höra ifrån henne i denna situation och hon svarade att hon trodde att jag hade så många andra närmare vänner.
Det hade jag inte!

När jag tänker efter så känner jag flera stycken som verkar vara människor som har massor av vänner, men som kanske, när allt kommer omkring faktiskt inte har mer än en massa bekanta.

Vad är det som händer i vår värld? Hur kommer det sig att ju fler vi lär känna ju färre verkligt nära vänner har vi?

Sverige är ett av de mest singeltäta länderna i världen. Många gifta lever som särbos, barnen ska ut så fort det bara är möjligt och gamla människor har var sina små kryp in där de får spendera livets sista dagar.

Jag tror att ett av Sveriges största problem är den sociala kulturen.
För det första så är vi ju så förskräckligt rädda för att störa varandra.
För det andra så är vi inte särskilt spontana utan kulturen säger att möten osv ska planeras. Det har tom blivit så att vi skriver till varandra för att bestämma en dag och en tid då vi ska ringa varandra. Inte ens på telefon är vi spontana längre. Och värre är att det dessutom då sällan blir av... just för att vi planerade in det!

Jag är en av de skyldiga, helt klart. Jag gillar inte att ringa och ev störa i maten, jobbet, umgänget med någon annan.... som  jag ju inbillar mig att andra har.
Och visst är det så att jag inte alltid känner för att prata i telefon heller.... jag kanske är mitt uppe i mitt måleri, eller läser något, vilar, ser på ett bra tv-program (dock sällan numera!) eller bara är väldigt nöjd i min tystnad och ensamhet.

Men det är klart att jag ibland kan sakna att ha den där vännen som jag kan ringa helt apropå... så där som jag tror att alla andra har det. Så som jag kunde göra till min mor - som var min absolut bästa vän i livet. Det räckte med ett samtal på ett par minuter. 
- Hej, vad gör du, hur mår du.... vi hörs sen. kram.
Enkelt, kort men så gott!

Är det så alla andra har det? Eller är det så att vi lever på ett annat sätt idag?? Vi har massor av bekanta, men knappt några riktigt nära vänner. 




Bara tillsammans kan vi göra världen lite lättare att leva i.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar